American tune- Paul Simon
Many's the time I've been mistaken
And many times confused
Yes, and I've often felt forsaken
And certainly misused
Oh, but I'm all right, I'm all right
I'm just weary to my bones
Still, you don't expect to be
Bright and bon vivant
So far away from home, so far away from home

And I don't know a soul who's not been battered
I don't have a friend who feels at ease
I don't know a dream that's not been shattered
or driven to its knees
but it's all right, it's all right
for we lived so well so long
Still, when I think of the
road we're traveling on
I wonder what's gone wrong
I can't help it, I wonder what's gone wrong

And I dreamed I was dying
I dreamed that my soul rose unexpectedly
And looking back down at me
Smiled reassuringly
And I dreamed I was flying
And high up above my eyes could clearly see
The Statue of Liberty
Sailing away to sea
And I dreamed I was crying

We come on the ship they call the Mayflower
We come on the ship that sailed the moon
We come in the age's most uncertain hours
and sing an American tune
Oh, and it's alright, it's all right, it's all right
You can't be forever blessed
Still, tomorrow's going to be another working day
And I'm trying to get some rest
That's all I'm trying to get some rest

Kom precis hem efter en faktiskt riktigt bra dag. Sov inte mycket inatt men tack vare detta var jag i alla fall pigg till de första lektionerna, eller övertrött kanske jag ska kalla det. Blev väl lite avtrubbad efter att ha sett Plutonen, härlig film där amerikanare med så mycket ego att jag bara vill SPY som tycker att krossa vietnamesiska bönder skallar är himla macho, i alla fall om varje ord som kommer ur dem är svärord och man röker 5 cigaretter samtidigt. Jag fattar att man blir förändrad i krig men de beter sig som små eländiga 7-åringar. punkt. 

Gjorde spanska prov och det gick bra, va inte busenkelt dock.

Sen cyklade jag genom stan till hotellet där jag tror de flesta av vännerna som kommer och hälsar på kommer bo på och träffade Rebeckas familj för första gången. Intressant att träffa alla man har pratat om så flitigt. Och fick mig ett dopp i den iskalla poolen. 

Fick mumsiga hemmagjorda kakor från rebeckas mammas cafe som jag nu sitter och knaprar på, tilsammans med chokladen vi köpte när vi var på Miramar(Y) Men helt okej tycker jag när jag faktiskt inte direkt ätit onyttigt på två dagar i alla fall! (ingen sarkasm där faktiskt, är glad.. sötsuget släpper lite)

Massa Candide blir det imorgon och troligen lite kickboxning ^^  

Högskolet var kul med förresten:) Jag trodde det skulle vara helt omöjligt men det var ju inte mycket krångligare än vanliga nationella prov. Lite mindre tid kanske. Tyckte det va en himla rolig dag egentligen, va tjugominuters pauser hela tiden då jag läste Män som hatar kvinnor, o gud vad jag älskar att läsa, o svenska ord delen va riktigt rolig faktiskt! Är mest stolt över att jag kunde; empirisk, antropologi. Kanske inte alla som kunde!
Boken tyckte jag för övrigt inte var något speciellt. Var bara så himla skönt att sträckläsa en bok, va ett tag sen. Pallar inte när huvudpersonerna är lite väl fulla av sig själv. Även om Mikael är väldigt smart/duktig blabla. jag blir bara lite äcklad av hur stockholmsk, kanske jag kan säga, han framstår. Måste verkligen x antal gånger säga hur dåliga alla andra reportrar är o det bara är han som sköter sitt jobb. Att han har så lätt att få tjejer i säng. Gud.    Dåliga exempel men känslan kanske framstår?
Får la ta och läsa de andra någon dag med:) Rekommenderar dock fortfarande Jane Eyre som jag läser låångsamt så jag kan njuta ^^

idag va en.. bra dag :) försöker komma ihåg vad som hände, egentligen bara vanliga lektioner-hade underbara, otroligt krävande, men o så givande svenska idag och trots att jag inte va helt så förberedd som jag hade velat kunde jag citera både Voltaire, Rousseau o Montesquieu när jag svarade på frågorna om de as coola texterna vi har varje vecka :D bara älskar dem, hur ofta får svenska lärarna en att faktiskt vilja läsa hela verken, typ Emile, den tänker jag så läsa :)
När vi lämnar lektionen o kommer till trapporna sade jag högt o tydligt till min kompis- Jag älskar verkligen Svenska lektionerna.   Vem kommer inte bredvid mig i trappan om min svenska lärare. Crap. Jag hade inte haft något emot att säga henne hur mycket jag gillar lektionerna om det inte var så att hon troligare kommer tro jag fjäskar sönder så jag önska verkligen hon inte hört det där, hoppas hon inte gjorde det, så kan man säga det i slutet av terminen istället :)
Nu går det från dag till dag om jag vill färga håret eller inte. cannot make up my mind. Jag kommer säkert göra det, frågan är bara om hur länge.. o om det blir stoppljus rött eller mer brunrött. Oj vilka problem :)
Spanska prov imorgon och jag somnade när jag skulle plugga så det blev inte så mycket av det. Men allt löser sig :) Rebecka mamma är här så imorgon ska vi ta o bada i deras pool på hotellet, najs najs^^
Undrar vad jag hade gjort om jag vart hemma nu:)

Jag vet inte riktigt hur jag har fått det att låta. Om hur jag trivs här. Jag kan inte helhjärtat säga botten liksom jag inte heller kan säga toppen. Det har verkligen varit mer negativa situationer än jag väntat mig och det har verkligen varit i majoritet. Besvikelse, känsla av hjälplöshet och hopplöshet.
Men alternativet att åka hem är verkligen inget alternativ, jag vill inte hem. Inget nytt väntar, bara dåliga vanor, och onda cirklar jag inte kan ta mig ur. Allt är förutsagt.
Så min vän idag sa att hon kan tänka sig att göra vad som helst, men vill inte stanna här, men hon vill inte hem! Hon liksom jag är redan installerade på att vara borta ett år men hon kände inte att det här skulle ge henne något. Att det här inte alls skulle ge henne det som hon hade kommit hit för att få. Utvecklas som person, lära sig spanska. Som hon sa, allt här gör jag halvhjärtat. Känns som om det är fallet för mig med.
Att få bra betyg i skolan och samtidigt satsa på spanskan, nästan omöjligt. Inte så att jag inte har tid men hur självkritisk jag än är och hur mycket jag än vill hinna med allt och lyckas med allt så kommer jag då att krascha. Jag måste kunna bara läsa nåt JAG vill också. Se en film.
Men sanningen är att även om jag förstår spanskan bättre så har jag nog inte lärt mig mycket mer än jag kunde gjort om jag verkligen gick in för det hemma. Jag är allmänt väldigt stressad, överanalyserande här vilket i sin tur leder till en sorts daglig kamp för att intala än själv att den här dagen var ändå värd. Det kommer bli bättre sen. Det är inte så att det är fruktansvärt eller så. Jag skrattar ju varje dag. Men den almänna känslan är nästan alltid- nej, en ny dag. när jag vaknar. Om vi inte ska göra något speciellt, gå på bio, åka någonstans, gå ut och äta. Jag är rädd vad som händer när de "nya" sakerna att göra börjar ta slut. Än så länge har det resulterat i att jag lagt ut mer pengar än jag någonsin gjort på mat. Och tyvärr är nyttigt billigt så vi pratar kakor och choklad näästan varje dag. och en massa bio. och godis. Sa jag att jag ätit mycket mat?
Frågan är: är det bra att gå runt och tvinga sig själv att uppskatta allting, inte göra någonting drastiskt för att det är obekvämt och jobbigt, mer att tänka på. Eller är jag bara feg och svag och borde egentligen bara göra det som känns rätt och som verkligen kommer ge mig något. Inte bara falska förhoppningar om att jag väl lär mig mer spanska här än hemma.
Är man stark för att man vill härda ut, tänker att det ger mig tillräckligt i slutändan, eller är jag svag som aldrig orkar göra något jobbigt?
Kan ju nämna att jag inte har någon aning vad det här "andra-alternativet- som-skulle ge-mig -så-mycket-mer" skulle vara för något. Inte åka hem. Kanske måste ändra på hur jag lever och fattar mina beslut här och nu istället..? Jag vet inte. Just nu kör jag på säkra över det osäkra, grubblar vidare.

Ska förresten vara med i en Grease musikal, var bara ja o min kompis som verkar vara intresserade av huvudrollerna så nån blir det nog och ska noog färga mitt hår stoppljus rött om någon vecka (Y) mitt sätt att göra saker jag inte hade gjort hemma? jo e nog det :)

Djuuupt andetag. Äntligen han jag med det också.

Nu är jag trött. Hungrig. Är för tillfället klar med alla inlämningar, läxor tills imorgon.. Min plan har vart att så fort jag får tid över så ska jag satsa stenhårt på spanskan och nöta den, läsa böckerna jag aldrig har tid för och höra av mig till folk jag saknar. Men min energi försvann med stressen. Har många gånger hört folk säga 'Åh om man inte hade skola..' ush vilken tanke känner jag. Jag behöver verkligen något som får mig att regelbundet göra saker som jag åtminstone för tillfälligt tycker är så otrooligt viktigt och allvarligt. Behöver vara lite stressad för det är då kreativiteten flödar för allt det där som inte står i läroplanen. Tror inte jag skulle vara lika intresserad av att lära mig skriva med högerhanden, skriva skrivstil, teckna, läsa, och massa udda grejer om jag inte hade något annat planerat att göra. Hade kanske inte direkt själv då valt att ägna dagen åt att måla av mina händer.. hm. 

Nä det är bra helt enkelt, önska bara man inte blev så  trött av det att när man äntligen lämnat in allt och plötsligt sitter där med några timmar över man väljer att göra något så hjärnlöst som att kolla på film (film i all ära) framför att läsa bibeln som du så gärna ville läsa igår när historia uppsatsen skulle in, eller i mitt fall Män som Hatar Kvinnor :)

Får väl ta och "tvinga mig" att göra det ändå, kommer nog på snart varför jag så gärna ville läsa den :)

Såg på Bucket List idag. Var egentligen inget speciellt, inget jag skulle se två gånger men jag gilla det han berättade om egyptierna. Att de trodde att när man dog så kom man till en port och där skulle man svara på två frågor som avgjorde om man kom in. Frågorna var: Have you found joy in life? och Has you life brought joy to others?

Ofta kämpar jag mest med att inte göra dumma saker, inte göra saker jag ångrar. Inte ljuga, inte övedriva.. Men Man borde verkligen inte glömma att man borde göra mer än så, anstränga sig för andra! Skitsamma om jag har lyckats att aldrig mörda någon, vara otrogen, stjäla.. om mitt liv inte på något sätt fört något bra med sig till andra. Om jag inte försökt försökt hjälpa, muntra upp och ge både glädje och fysiska gåvor trots att jag kunnat.

Nu blire plugg :)