Snabbt inlägg om tillfällets befinnande.
Har insett att jag verkligen måste sluts tro att jag vet saker, inget är som det verkar och om en person är på ett sätt är troligen nästa du möter dennes motsats. Man blir lika paff varje gång mattan dras bort under dina fötter och du inser att det du trodde du visste finns inte. Det finns inga regler eller guider, för det finns inget normalt och inget är vad det verkar.
Kanske är det att det har blivit ännu tydligare här nere där jag kämpar med att förstå vett o etiketten, hur gör man? Hur beter man sig?
Om någon pussar mig på båda kinderna när de hälsar så tror jag plötsligt att alla gör det, för det är allt jag har att gå på. Att mina värdsyskon äter en toastmacka med chokladdryck varje morgon gör att jag automatiskt tror att alla gör det. Att den ena killen verkar välja varje ord med omsorg och med mål att visa så mycket respekt som möjligt och nästa kastar sig över en, rent verbalt, utan till synes vare sig eftertanke eller goda intentioner, det finns inget att ta fasta på, såklart, antar jag.
Låt som snart tappar sin magi på grund av grov misshandel, vill säga lyssnats sönder:
http://www.youtube.com/watch?v=uhega1bctNk&playnext=1&list=PL0242736BE95B2C42
Önska jag kunde tacka någon för filmen Surf's up. En dag.
För de få som kommer läsa det här hoppas jag att ni ser den. Låt er inte skrämmas av att det e animerat, jag hade verkligen inga förväntningar, blev helt mållös.
